Budgivning vid köp av bostad

Det är alltid säljaren som bestämmer vem som får köpa bostaden och till vilket pris. Säljaren måste inte sälja till den som lägger det högsta budet eller till det pris som har angetts i en annons.

Säljaren kan när som helst ändra upplägget eller avbryta försäljningen, även under en pågående budgivning.

Det finns ingen lag som bestämmer hur en budgivning ska gå till. Säljaren bestämmer ihop med mäklaren hur budgivningen ska genomföras och hur länge den ska pågå. Men mäklaren ska alltid informera spekulanterna om hur budgivningen går till. Mäklaren måste också framföra alla bud till säljaren. Det gäller även om spekulanten lägger budet på ett annat sätt än vad som är bestämt.

Oftast pratar man om öppna budgivningar. Det innebär att spekulanten får veta högsta budet och kan då bjuda över.

Det finns även slutna budgivningar. Då får spekulanterna en viss tid på sig att lämna bud, oftast skriftligt. Mäklaren förmedlar sedan buden till säljaren. Spekulanterna får inte veta vad de andra lagt för bud.

Bud kan lämnas på olika sätt, till exempel via telefon, sms eller på nätet. På mäklarnas webbplatser finns ofta information om hur deras budgivningar går till.

Ett bud är inte bindande för någon. Först när säljaren och köparen undertecknat ett köpekontrakt blir köpet bindande. Innan dess kan både säljaren och köparen ändra sig utan att motparten kan ställa några krav.

I samband med tillträdet ska mäklaren överlämna en budgivningslista till köpare och säljare. Listan innehåller namn på de personer som lagt bud, deras kontaktuppgifter, budgivningsbelopp, tidpunkt för buden och eventuella villkor för buden.

Hos Fastighetsmäklarinspektionen kan du läsa mer om vad som gäller vid en budgivning.

Om budgivning på Fastighetsmäklarinspektionens webbplats