Så kan du minska din klimatpåverkan

Idag är klimatpåverkan från svenskarnas konsumtion i snitt 9 ton per person och år. Det är mycket högre än genomsnittet i världen. År 2050 bör de genomsnittliga globala utsläppen vara högst ett ton per person och år om vi ska kunna nå det så kallade 1,5-gradersmålet enligt Parisavtalet.

1,5-gradersmålet är ett globalt klimatmål som handlar om att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader. Alla världens länder har förbundit sig att genomföra åtgärder och minska utsläppen av växthusgaser för att målen ska uppnås.

Illustrationen nedan visar svenskarnas utsläpp i förhållande till nivån vi behöver befinna oss på år 2050 för att klara detta klimatmål.

Utsläpp från offentlig sektor och infrastruktur

Ungefär en tredjedel av våra utsläpp har vi svårt att direkt påverka själva. De är kopplade till utsläpp från till exempel offentlig sektor och infrastruktur.

Det finns mycket du kan göra för att bidra till att minska utsläppen. Hur du reser, vad du äter, hur du bor och vad du handlar kan ändra din klimatpåverkan med flera ton per år.

Några svenska forskare har tittat på hur du med relativt enkla medel skulle kunna minska klimatavtrycken från din privata konsumtion med nästan 40 procent genom att ändra dina vanor inom några få områden. Exempel på hur du kan minska ditt klimatavtryck är att:

• byta till växtbaserad mat
• använda, vårda och reparera de saker du redan har
• välja begagnat, återbrukat eller hyr istället, när du behöver köpa något
• semestra utan bil och flyg.

Källa: Mistra Sustainable Consumption

Ditt beteende påverkar andra

Vi påverkas mycket av vad andra gör, ofta mer än vad vi tror. Vårt beteende smittar av sig. Det du gör kan påverka din omgivning. När du cyklar istället för att ta bilen ser dina grannar och kollegor det.

Ändra en vana i taget

Det kan vara svårt att ändra flera beteenden på en gång. Om det känns svårt, börja med en sak. När du fått in vanan är det ofta lättare att göra en förändring till. Testa till exempel att cykla en dag i veckan. När du fått in vanan kan nästa steg vara att cykla två dagar i veckan.

Prova en vegetarisk dag i veckan och testa nya maträtter. Det kanske blir en ny favoriträtt som blir återkommande?

Få en mer klimatmedveten matsedel för fyra veckor på Konsumentverkets webbplats

Att välja tåget eller resa kollektivt är alltid bättre än att resa med en fossildriven bil. Det förutsätter såklart att du har möjlighet att åka kollektivt. Behöver du bil i vardagen är ett sätt att se över om du kan samåka med andra.

En medelstor fossildriven bil släpper ut i snitt närmare två kilo växthusgaser per mil. Om du reser ungefär 2 000 mil per år motsvarar det fyra ton per år. Om du kan samåka med andra blir utsläppen lägre jämfört med om ni tar varsin bil. Kanske finns en bilpool eller möjlighet att dela bil med någon där du bor?

Jämför och räkna ut dina utsläpp

Du kan beräkna dina utsläpp av växthusgaser och jämföra dem med andra transportslag i beräkningsverktyget Klimatsmart Semester. Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska Högskola står bakom metoden och siffrorna.

Testa verktyget och läs mer på klimatsmartsemester.se

Flygresor och klimatet

Flygets klimatpåverkan är stor. I Sverige har antalet utrikes flygresor per invånare mer än fördubblats sedan början av 1990-talet. Svenskarnas totala klimatpåverkan från flyget är lika stor som hela personbilstrafiken i Sverige.

Att resa mer sällan med flyg och välja en kortare resväg är ett sätt att minska sin klimatpåverkan. Till exempel släpper en tur-och-retur-resa till södra Spanien ut cirka ett ton per resenär. Det är lika mycket som vi totalt kan släppa ut per person år 2050 enligt de globala klimatmålen i Parisavtalet.

Mer om Parisavtalet på Naturvårdsverkets webbplats

Hur stor klimatpåverkan har din flygresa?

Det framgår på din flygbiljett vilken klimatpåverkan din resa har. Du kan också använda ICAO:s flygutsläppskalkylator för att beräkna dina utsläpp. Utsläppen i kalkylatorn inkluderar inte den så kallade höghöjdseffekten. Höghöjdseffekten innebär kort förklarat att den höga höjden ger en extra klimatpåverkan. Dina utsläpp är därför troligtvis ungefär dubbelt så stora under längre flygresor.

Flygutsläppskalkylatorn på ICAO:s webbplats (på engelska)

Att minska konsumtionen av vissa livsmedel, till exempel rött kött, har stor betydelse för att få ner utsläppen. Idag orsakar konsumtionen av kött nästan ett ton utsläpp per person och år i genomsnitt i Sverige. Det är nästan 20 procent av hushållens totala utsläpp från konsumtion.

Det finns flera faktorer som påverkar hur stor klimatpåverkan olika livsmedel har.

Läs mer på våra sidor om livsmedel och miljö

Testa Konsumentverkets klimatmedvetna matsedel

Det behöver inte vara så svårt att laga mat som tar hänsyn både till miljö och plånbok. Konsumentverket och Livsmedelsverket har tagit fram en klimatmedveten matsedel med recept för fyra veckor. Du kan se vilket klimatavtryck varje maträtt ger.

Till matsedeln på Konsumentverkets webbplats

Matsvinn

En tredjedel av all mat som produceras i världen slängs. Alltså sker en stor del av miljöpåverkan från maten helt i onödan. I Sverige är det vi konsumenter som står för mest svinn, 37 kilo mat per person och år. Det vi slänger mest är frukt, grönsaker, bröd och matrester. För en familj på två vuxna och två barn handlar det om 148 kilo per år.

Tips för att minska matsvinnet

• Stirra dig inte blind på bäst före-datumet. Titta, lukta och smaka. Då kan du rädda mycket av svinnet.

• Svinnventera. Titta vad du har i kylen innan du börjar laga mat. Är det något som behöver användas snart?

• Var kreativ. En skrumpen paprika kan passa bra i en gryta, men kanske inte är lika god på mackan. En trött morot passar perfekt att rosta i ugnen.

Fler tips hittar du på sidan Ta hand om maten.

Ta hand om maten

Har du möjlighet att göra ändringar i ditt boende finns det några saker som kan göra stor skillnad för din klimatpåverkan. En sak är att byta till en mer klimatsmart uppvärmning. Ett annat sätt att energieffektivisera boendet är att isolera fönster och dörrar. Du kan också minska din energianvändning genom att sänka inomhustemperaturen och hushålla med varmvatten, till exempel genom att tvätta kläder i lägre temperatur.

Du kan alltid vända dig till en energi- och klimatrådgivare i din kommun för tips och kostnadsfri rådgivning.

Hitta din kommunala energi- och klimatrådgivare på Energimyndighetens webbplats

El och elproduktion

Förutom hur mycket el du använder spelar det också roll hur elen produceras. Du kan välja att köpa miljömärkt el från förnybara källor.

Läs mer om märkning av el på Konsumenternas Energimarknadsbyrås webbplats

Har du möjlighet kan du investera i egen produktion av förnybar el genom att installera solceller på taket.

Efter resor, mat och bostad är kläder den del av vår konsumtion som påverkar klimatet mest.

Produktionsfasen står för 80 procent av textiliers totala klimatpåverkan. Produktion av kläder och textil innebär användning av stora mängder råvaror, kemikalier och vatten. Det orsakar både vattenföroreningar utsläpp av växthusgaser.

Att återvinna ett plagg ger en väldigt liten klimatbesparing. Det är därför bättre att låta plagget leva länge istället för att återvinna det.

Genom att fördubbla livslängden på plagg och textil kan din klimatpåverkan minska till nästan hälften. Att uppgradera befintliga textilier, handla second hand, laga slitna kläder och hyra eller låna plagg är fler miljö- och plånbokssmarta sätt att förnya garderoben.

Du hittar fler tips på sidorna:

Återanvänd istället för att köpa nytt

Textil och miljö

Hur du väljer att spara eller placera dina pengar påverkar miljön. Har du ett sparkonto eller en fond, kan du fråga den som förvaltar pengarna hur de placerar dina pengar idag och hur du kan spara mer hållbart.

Får du inte svar eller inte är nöjd med svaret kan du alltid byta bank eller förvaltare.

Läs mer om sparande och hållbara fonder på webbplatsen Konsumenternas.se

Ett steg på vägen till att leva mer hållbart är att ta reda på vilken klimatpåverkan din konsumtion har. Nedan hittar du tips på verktyg där du kan räkna ut dina utsläpp och få tips på vilka förändringar du kan göra.

Klimatkontot

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett fristående och oberoende forskningsinstitut inom miljö och hållbarhet. På deras webbplats hittar du verktyget Klimatkontot. Där kan du mata in information om din konsumtion och livsstil. Därefter får du veta hur du ligger till jämfört med medelsvensken och den hållbara nivån. Du får också tips på hur du kan minska dina utsläpp.

Klimatkontot på IVL Svenska Miljöinstitutets webbplats

WWF:s Klimatkalkylator

Med WWF:s klimatkalkylator kan du räkna ut dina egna utsläpp baserat på din livsstil. Du kan också jämföra dina resultat med vad som är en hållbar nivå.

Klimatkalkylatorn på WWF:s webbplats

Prat om klimat

Hur kan du som konsument minska din klimatpåverkan? Podcastserien ”Prat om klimat” från Naturvårdsverket ger tips och inspiration.

Podden Prat om klimat på Naturvårdsverkets webbplats

Miljönär

Avfall Sverige är kommunernas branschorganisation för avfallshantering. De arbetar med flera olika projekt för att ge allmänheten information om avfallshantering och återvinning. Ett av projekten är webbplatsen Miljönär.se där du får konkreta tips på hur du kan ge dina saker ett längre liv och handla mer hållbart.

Hitta tips på webbplatsen Miljönär.se