Abonnemangsfällor – gratisvaror och provpaket

Det händer att konsumenter luras in i abonnemang de inte vill ha. Abonnemangen kan vara dyra och svåra att ta sig ur. Hygienartiklar, kosttillskott och underkläder är varor som är vanligt förekommande i abonnemangsfällor.

Företag som lurar in dig i så kallade abonnemangsfällor använder sig av olika metoder, några vanliga exempel är:

Provpaket och gratis produkter

Ett vanligt sätt att lura in konsumenter i abonnemang är att företag erbjuder att du ska få en produkt väldigt billigt eller till och med gratis utan att tydligt informera att du säger ja till ett abonnemang. Rör det sig om en abonnemangsfälla kommer du få ytterligare varor med tillhörande fakturor eller så görs ytterligare dragningar från ditt konto.

Erbjudandet kan du få via till exempel telefonförsäljningen eller annonser på nätet.

Tävlingar och undersökningar

Ett annat sätt är att du lockas att göra en marknadsundersökning eller delta i en tävling på nätet. Undersökningarna och tävlingarna kan dyka upp via annonser eller inlägg i sociala medier, till exempel Facebook.

Du kan bli ombett att klicka på en länk för att svara på frågor samt uppge dina kortuppgifter i utbyte mot att du får en billig produkt eller får delta i en utlottning. Det kan leda till att du blir abonnemangskund och att det dras pengar från ditt konto löpande.

Sms eller mejl

Du kan även lockas in i ett abonnemang genom att svara på sms eller mejl. Det kan se ut som att meddelandet kommer från ett välkänt företag, det vill säga att den verkliga avsändaren utger sig från att vara någon annan.

Meddelandet kan till exempel uppmana dig att klicka på en länk för att delta i en tävling. Det kan också innehålla information om att du har blivit beviljad en kredit och att du ska ringa ett nummer om du har frågor.

Om du klickar på länken eller ringer numret finns risken att du fastnar i ett abonnemang.

Påstår företaget att du har godkänt ett abonnemang kan du alltid ställa krav att de ska bevisa det. Det är alltid företaget som ska bevisa att det finns ett avtal mellan er och vad ni har kommit överens om vid beställningen.

Om du får en faktura för något du inte har beställt eller godkänt behöver du inte betala. Bara för att ett företag påstår att du är skyldig att betala för något, betyder det inte att du är det.

Du är heller inte skyldig att betala kostnaden för att skicka tillbaka en vara som du inte har beställt.

Om du får en faktura som är felaktig är det alltid viktigt att du bestrider fakturan, alltså protesterar mot den.

Bestrida ett krav på betalning

Ett företag som ringer dig och säljer varor eller tjänster via telefon måste enligt lag få ett skriftligt godkännande från dig för att avtalet ska bli giltigt. Att du tackat ja till ett erbjudande muntligt räcker inte för att det ska finnas ett giltigt avtal. Ditt skriftliga godkännande måste dessutom ske efter avslutat samtal.

Om du inte har godkänt avtalet skriftligen efter avslutat samtal är det ogiltigt, och du ska därför inte behöva betala.

Företaget ska kunna bevisa att du har godkänt skriftligen, och att det skedde efter samtalet.

Har du fått ett betalningskrav trots att du inte har gett ditt skriftliga godkännande har du möjlighet att bestrida fakturan, alltså protestera mot den.

Hur ska ett skriftligt godkännande gå till?

Ett skriftligt godkännande kan ges på olika sätt. Du kan till exempel:

• skriva under ett papper du får hemskickat
• svara ja på erbjudandet via e-post eller sms
• godkänna via e-legitimation, som till exempel bank-ID.

Godkännandet ska ske efter samtalet, så att du får tid att tänka över erbjudandet. Det är inte okej för företaget att uppmana dig att godkänna erbjudandet under samtalet.

Har du tackat ja ett abonnemang som du inte längre vill ha kan du använda din ångerrätt. Ångerrätten gäller när du har handlat på distans, till exempel på nätet eller över telefon. Ångerrätten är normalt 14 dagar och gäller inom hela EU.

Du ska kontakta företaget inom två veckor från det att du får hem den första varan och meddela att du ångrar dig.

Ångra dig skriftligen, till exempel via mejl, och spara en kopia på mejlet som bevis.

Ibland kan ångerrätten förlängas och du kan du ha längre tid än 14 dagar på dig att ångra köpet.

Ångerrätt

Om du anser att du inte är skyldig att betala för ett abonnemang ska du bestrida krav du får på betalning. Att bestrida betyder att du kontaktar företaget och antingen berättar att du inte kommer att betala och varför, eller kräver att företaget betalar tillbaka pengar som redan dragits.

Bestrid alltid skriftligen, till exempel via mejl. Spara en kopia.

Fortsätt att skriftligen bestrida om du får inkassokrav eller ett betalningsföreläggande från Kronofogden.

Så länge du skriftligen bestrider kravet du anser är fel får du ingen betalningsanmärkning.

Bestrida ett krav på betalning

Har företaget gjort fel och du betalat med kort kan du ha möjlighet att ta hjälp av din bank, den som ställt ut kortet till dig. Det kallas att du gör en kortreklamation.

Hur dina rättigheter ser ut beror på vilken typ av kort du betalade köpet med. Du har ett starkare skydd när du betalar med ett kreditkort. Har du betalat med ett debetkort är det villkoren för kortet som styr vad du har rätt till.

Kortreklamation

Tycker du att ett företag bryter mot reglerna i lagen? Då kan du tipsa oss på Konsumentverket genom att göra en anmälan.

Vi kontrollerar att företag följer reglerna i lagen. Anmälningar är ett viktigt underlag för vårt arbete. Men en anmälan gör inte att ditt enskilda fall bedöms eller avgörs.

Gör en anmälan på Konsumentverkets webbplats